En variant på Debian är Ubuntu som på sistone tagit över allt större del av den vanliga desktopanvändningen av Linux. Dock kommer Ubuntu också i en variant anpassad för server, det är inga jättestora skillnader annat än vilka delar som installeras som standard mot desktopvarianten. Ubuntu har tagit klivet mot ännu mer grafisk konfiguration, men grundmjukvaran är i många avseenden den samma som finns till Debian. På många vis kan detta passa den som annars skulle använda Windows Server, eftersom mycket av konfigurationen på liknande vis. Den stora skillnaden mot Windows Server är att Ubuntu i likhet med Debian använder sig av Apt (och det grafiska gränssnittet Synaptic) för installation. Där finns nästan all mjukvara enkelt åtkommlig för installation och för varje mjukvara som installeras ser Apt till att alla bibliotek som behövs installeras.
Även om Slackware är vältestat, så kan det inte på långa vägar mäta sig med Debian. Denna distribution kan visserligen köras ”from source”, alltså att man kompilerar de program man vill använda, men de allra flesta använder binärvarianten. Debian är den distribution som används mest för serversystem och man kan vara nästan helt säker på att den mjukvara som släpps fungerar felfritt. Debian har också ett avsiktligt lagg när det kommer till att släppa uppdateringar som inte direkt rör säkerheten (den senare typen kommer så snabbt en fix finns). De har valt detta för att kunna försäkra sig om att mjukvaran hinner testas ordentligt innan den kommer till allmänn användning. När det gäller konfiguration kan man också notera att Debian tenderar vara lite mer grafiskt orienterad, men naturligtvis går allt ställa in i textfiler.
En annan distribution som ligger ganska nära Gentoo är Slackware. Man kan nog säga att många av delarna i Gentoo är inspirerade av Slackware (som var en av de tidigaste Linux distributionerna), men att de i Gentoo tagits ett steg längre. T. ex. är det ofta mixat om man kompilerar själv, eller använder binärer. I likhet med Gentoo måste man kunna mycket eller vara villig att lära sig, eftersom den mesta konfigurationen sker direkt i textfiler och inte ofta i grafiska gränssnitt. Fördelen om man vill driva t. ex. en egen webbshop och att använda Slackware är att distributionen är otroligt vältestad. Den mesta programvaran och framförallt den typ som används, HTTP server, PHP, SQL etc. har testats av många användare.
För den som kan mycket om Linux eller är beredd att lägga ned mycket tid på att lära sig, kan Gentoo vara den rätta distributionen. Fördelen med Gentoo är att man kan enkelt ställa in installationen att endast använda precis det som behövs för hostingen. Eftersom Gentoo är framtagen med målsättningen att användaren ska ställa in vilken typ av maskin som önskas, genom ”USE-flaggor”, kan man välja vilka funktioner varje program ska använda. Nackdelen med detta är att det kräver att paketet kompileras för maskinen det ska köras på. Detta kan ibland vara komplicerat och tar alltid längre tid än att installera färdigkompilerade paket (oftast kallade binärer). Men samtidigt är detta primärt ett problem i startskedet eftersom man sedan kan kompilera uppdateringar i bakgrunden och installera dem när de är klara.
Tillförlitlighet är en av de viktigaste hänsyn som man bör ta vid valet av operativsystem för server. Som togs upp tidigare bör man välja Linux i detta avseende. Det kan behövas lite data för att backa upp detta anspråk. Tittar man på Netcrafts lista över mest tillförlitlig hosting 01/2010 kan det vara värt att notera att visserligen ligger FreeBSD etta, men att Linux har sex placeringar i top-tio, att jämföra med FreeBSDs två och Windows en.
Vilken distribution ska man då välja? Svaret är naturligtvis inte rättframt; Det finns ett antal för- och nackdelar med varje distribution. De flesta är visserligen någorlunda lika och genom tillgången till källkoden så kan man vara säker på att det som fungerar på en distribution också kommer gå att få att fungera på en annan, även om det kan innebära en del besvär.
Vilket operativsystem ska man använda om man hyr en server (dedikerad hosting)? Valfriheten kan vara något begränsad beroende på vilket företag man köper tjänsten från. Vissa tillåter att man väljer helt fritt, ibland med kravet att man själv kommer till lokalen och installerar sitt system om så skulle behövas. Andra tillhandahåller endast Linux distributioner medan ytterligare andra ger kunden möjlighet att välja mellan Windows Server och Linux, men även t. ex. Solaris. I samtliga fall kan det dock rekommenderas att man väljer en Linux distribution. Det finns flera anledningar till detta, men de främsta är att man i stort sett är garanterad att kunna köra samma system oavsett var man köpt tjänsten (alla tillhandahåller Linux). Dessutom kan man spara in pengar på licensavgifter, men framförallt kan man räkna med tillförlitlighet.
Medan Collocation har många fördelar finns det naturligtvis delar som kan vara problematiskt. Det är t. ex. inte alltid idealiskt att själv äga hårdvaran, det är en kostsam investering och man måste själv stå för underhåll vid hårdvarufel etc. Ett alternativ till Collocation som börjar växa allt starkare är VPS – Virtual Private Server.
Med framväxten av allt mer sofistikerade virtuella maskiner, t. ex. VMWare och XEN kan man nu använda ett kluster av servrar som en maskin och sedan dela upp den hur man vill i separata virtuella maskiner. Detta ger hostingföretag möjligheten att skapa en ny virtuell maskin för varje ny kund som kunden sedan kan använda som om det vore en fysisk maskin satt i Collocation. Hostingföretaget kan sedan sköta backup av hela systemet. Dessutom kan klustret sköta redundans på hårvarunivån så att servern inte behöver gå ner för att en viss del av hårdvaran fallerar.
En trend som blivit ganska stor är att använda sig av Collocation om man vill ha en egen server stående, men inte tycker sig ha plats/möjlighet att ha den stående hemma hos sig själv. Collocation innebär helt enkelt att man hyr plats i en serverhall, ofta kan man stoppa inte vilken typ av dator som helst, ibland måste man använda sig av vissa mått.
Det är också ganska vanligt att man kan köpa servermaskinen hos den som man sedan har den stående hos. De lösningar som finns varierar mellan att själv sätta in sin dator hos ”leverantören” ända upp till att i princip ha en lösning där leverantören tillhandahåller allt, men du äger maskinen och kan därigenom flytta den, byta operativsystem etc.
Naturligtvis blir detta i kostnad ungefär som att vilken annan server investering, en större engångskostnad och sedan en mindre löpande avgift.
Det är förvånansvärt lätt att hosta sin egen server. Allt du behöver är en någorlunda modern dator, säg en Pentium III eller nyare, sätt i kanske två GB RAM och så mycket HDD utrymme som kan tänkas behövas, installera t. ex. Ubuntu och i installationen välj LAMP-installation. LAMP står för Linux, Apache, MySQL och PHP den kombination som de flesta webhotell brukar tillhandahålla. För den som föredrar Windows och om datorn redan har detta installerat, så finns även WAMP, där W naturligtvis står för Windows. När sedan detta är klart och givet att man vill administrera servern från andra datorer kan det vara värt att installera t. ex. SSH (Linux) eller Remote Desktop (Linux och Windows). Naturligtvis kan man nöja sig med att installera en FTP server och använda sin egen server på samma vis som man skulle använda en inköpt hosting.
De flesta webshoppar idag hostas hos det företag som säljer shoppen. Skulle du vilja hosta en på egen hand så är det dock inte någon omöjlighet. Här kan du hitta många olika ”shopping carts” som ger möjligheten att snabbt komma igång. Det går även att använda ett antal olika Wordpress plugins, likväl som plugins till CMS-system som Drupal eller Joomla. Det finns dock nackdelar med att själv hosta sin webshop, nämligen tillgång till olika betalmedel. Att t. ex. kunna använda kontokort kan vara problematiskt eftersom detta kräver en rad säkerhetsåtgärder och kontakter med kontokortsutfärdare. Det finns dock en variant för att lösa detta, t. ex. Paypal tillhandahåller just denna typ av tjänst till mindre företag för en ganska liten kostnad.