Webbutiker & Webhotell

Att allt ska vara så billigt som möjligt för kunden, det vet vi. Nu har även en av våra nya flugor webbhotellen tagit efter och ONE ett av Europas störta inom området erbjuder nu paket som bara kostar 15 kronor per månad med en uppläggningsavgift på 145 kronor.

Detta är det mest billiga och seriösa erbjudande som erbjuds i Sverige. Dessa tjänster som webbhotellen erbjuder handlar i mycket om bloggar, hemsidor program och bildgalleri. Någon egen erfarenhet av detta har jag inte därför kan jag inte jämföra med andra om hur mycket billigare detta är an andra. Fast 15 spänn låter inte mycket, men det jag reagerar emot är att man inte tar en lite högre avgift för att kunna sänka sin uppläggningsavgift.

Det skulle säkert locka ännu fler kunder, men jag är en usel recensent och skulle förmodligen inte ha många rätt om jag fick utse en vinnare i detta krig och precis som med allt annat nytt sjunker förmodligen priserna när konkurrensen ökar och det kommer fler intressenter på marknaden.

Webbläsare är program som man kan hämta återge och tolka dokument kodade i HTML eller XTHTML som läggs upp på en webbserver på Internet Idag känns denna form av läsning ganska självklar. Alternativen ökar hela tiden där Internet Explorer, Mozilla Firefox, Opera, Google och Safari är de mest ledande och lästa. Hur började det dock för den är ändå ganska ung om man jämför med mycket annat inom data och media.

Denna första webbläsaren utvecklades av Tim Berners-Lee på Cern 1990. Bara två år senare utvecklades webbläsaren Mosaic på University of Illinois, men den första webbläsaren som den stora allmänheten kom i kontakt med var Netscape 1999 då Microsoft Internet Explorer lyckades att vinna det första så kallade webbläsarkriget. Ända fram till i år har de dominerat marknaden och hade som mest över 88% av läsarna, men är idag nere i endast 50%. Idag har andra hunnit ifatt och den stora utmanaren bland många heter Mozilla Firefox.

Har länge velat satsa på något nytt och en idé jag har är att öppna en egen webbutik. Jag har tittat och jämför med andra och lagt upp olika plattformar för hur jag ska använda min och vad den ska innehålla. Jag ska finna lösningar kring frågor som jag fortfarande inte fått svar på och det är inte lätt.

Vilken logotyp ska jag ha. Vilken grafisk formgivning är bäst. Ska den vara sökmotoranpassad och framförallt vad ska den kunna erbjuda sina kunder. Även att hitta bra och billiga leverantörer är en viktig bit i kedjan för att det ska fungera.

Ju mer jag lärt mig desto mer tveksam blir jag att detta ska kunna bli den enkla och framgångsrika metod jag vill försörja mig på, men ett försök ska jag ändå ge mig på för jag är en vinnare ända ut i fingertopparna.

Överallt finns det dessa webbkameror idag som bevakar och tittar till oss. Nu är våra skidbackar inget undantag. Högt uppsatta där i träden på väg ner för backen upptäckte jag den. Snygg stilig och lite i skymundan hängde den där. Varför var min första tanke. Skör vi för fort i backarna, Tar vi ingen hänsyn till övriga eller vad beror det på.

Ska vissa sedan titta på dem under natten och leta ut skyldiga som nästa morgon får sig en lite reprimand om hur illa han/hon betedde sig i backen för skärper du dig inte blir du portad. Självklart en väldigt långsökt tanke, men något riktig bra förklaring till varför den hängde där och filmar oss, det har jag inte. Nu är nästa uppgift att åka i någon av de övriga backarna för att se om de hänger några kameror där också.

Webbhotell hade aldrig hört ordet innan jag kom i kontakt med det och i min enfald trodde jag att det hade göra med hotell. Sådana man bor på för pengar. Ack vad jag bedrog mig och hade jag förklarat vad jag trodde det var hade de säkert skrattat åt mig. När jag fick veta att det var en form av konto där man snabbt fick sin hemsida publicerad på internet. Där den är i ett tryggt och säkert förvar där man även kunde få automatiska övervakningssystem.

Sedan som vanliga hotell där man kan välja på enklare rum upp till balkongssviter kunde man även välja egna paket kring dessa webbhotell. Blogg, lagringsutrymme, E-postkonton, databaser eller lagringsutrymme. Förmodligen ännu mer om man tittar efter lite mer noggrant. Nu när jag lärt mig detta nya namn har jag även för avsikt att fördjupa mig i detta för vem vill inte bli en egen hotellägare.

En variant på Debian är Ubuntu som på sistone tagit över allt större del av den vanliga desktopanvändningen av Linux. Dock kommer Ubuntu också i en variant anpassad för server, det är inga jättestora skillnader annat än vilka delar som installeras som standard mot desktopvarianten. Ubuntu har tagit klivet mot ännu mer grafisk konfiguration, men grundmjukvaran är i många avseenden den samma som finns till Debian. På många vis kan detta passa den som annars skulle använda Windows Server, eftersom mycket av konfigurationen på liknande vis. Den stora skillnaden mot Windows Server är att Ubuntu i likhet med Debian använder sig av Apt (och det grafiska gränssnittet Synaptic) för installation. Där finns nästan all mjukvara enkelt åtkommlig för installation och för varje mjukvara som installeras ser Apt till att alla bibliotek som behövs installeras.

Även om Slackware är vältestat, så kan det inte på långa vägar mäta sig med Debian. Denna distribution kan visserligen köras ”from source”, alltså att man kompilerar de program man vill använda, men de allra flesta använder binärvarianten. Debian är den distribution som används mest för serversystem och man kan vara nästan helt säker på att den mjukvara som släpps fungerar felfritt. Debian har också ett avsiktligt lagg när det kommer till att släppa uppdateringar som inte direkt rör säkerheten (den senare typen kommer så snabbt en fix finns). De har valt detta för att kunna försäkra sig om att mjukvaran hinner testas ordentligt innan den kommer till allmänn användning. När det gäller konfiguration kan man också notera att Debian tenderar vara lite mer grafiskt orienterad, men naturligtvis går allt ställa in i textfiler.

En annan distribution som ligger ganska nära Gentoo är Slackware. Man kan nog säga att många av delarna i Gentoo är inspirerade av Slackware (som var en av de tidigaste Linux distributionerna), men att de i Gentoo tagits ett steg längre. T. ex. är det ofta mixat om man kompilerar själv, eller använder binärer. I likhet med Gentoo måste man kunna mycket eller vara villig att lära sig, eftersom den mesta konfigurationen sker direkt i textfiler och inte ofta i grafiska gränssnitt. Fördelen om man vill driva t. ex. en egen webbshop och att använda Slackware är att distributionen är otroligt vältestad. Den mesta programvaran och framförallt den typ som används, HTTP server, PHP, SQL etc. har testats av många användare.

För den som kan mycket om Linux eller är beredd att lägga ned mycket tid på att lära sig, kan Gentoo vara den rätta distributionen. Fördelen med Gentoo är att man kan enkelt ställa in installationen att endast använda precis det som behövs för hostingen. Eftersom Gentoo är framtagen med målsättningen att användaren ska ställa in vilken typ av maskin som önskas, genom ”USE-flaggor”, kan man välja vilka funktioner varje program ska använda. Nackdelen med detta är att det kräver att paketet kompileras för maskinen det ska köras på. Detta kan ibland vara komplicerat och tar alltid längre tid än att installera färdigkompilerade paket (oftast kallade binärer). Men samtidigt är detta primärt ett problem i startskedet eftersom man sedan kan kompilera uppdateringar i bakgrunden och installera dem när de är klara.

Tillförlitlighet är en av de viktigaste hänsyn som man bör ta vid valet av operativsystem för server. Som togs upp tidigare bör man välja Linux i detta avseende. Det kan behövas lite data för att backa upp detta anspråk. Tittar man på Netcrafts lista över mest tillförlitlig hosting 01/2010 kan det vara värt att notera att visserligen ligger FreeBSD etta, men att Linux har sex placeringar i top-tio, att jämföra med FreeBSDs två och Windows en.

Vilken distribution ska man då välja? Svaret är naturligtvis inte rättframt; Det finns ett antal för- och nackdelar med varje distribution. De flesta är visserligen någorlunda lika och genom tillgången till källkoden så kan man vara säker på att det som fungerar på en distribution också kommer gå att få att fungera på en annan, även om det kan innebära en del besvär.